Eftersom jag precis läst Manne Fagerlinds Berg utan rötter, som i likhet med LaPlantes roman kretsar kring Alzheimers sjukdom, kändes det en smula motigt att påbörja läsningen av Det man inte vet. Samtidigt var det just möjligheten att jämföra böckerna som lockade.
Huvudperson i LaPlantes historia är änkan Jennifer White, en 64-årig dement före detta läkare med två vuxna barn. På grund av sin sjukdom har hon en vårdare som inneboende. Jennifer är förvirrad och omtöcknad och lever sitt liv bland skuggor i ett slags halvtillvaro. Ibland lättar dimman, ibland tätnar den och raderar obönhörligt hennes förflutna. Hon skriver i en anteckningsbok för att minnas vardagliga händelser, som annars så lätt suddas ut. Bokens omslag illustrerar detta.
Läsaren matas successivt med information om Jennifers person och liv. Dock framstår hon länge som tämligen anonym och ointressant. Tempot är påfrestande lågt, till och med när Jennifers bästa vän hittas mördad och misstankarna faller på Jennifer, som ju lägligt nog ingenting minns…
Mordfallet till trots vill jag inte beteckna denna bok som en deckare, utan som en sjukdomsskildring. Tyvärr griper Jennifers deprimerande nerförsbacke aldrig riktigt tag i mig, trots en insiktsfull sjukdomsbeskrivning.
Dialogpartierna är en smula otydliga. Repliker kursiveras med undantag av Jennifers uttalanden, som inte markeras. Därmed uppstår ibland en osäkerhet kring vad Jennifer säger och vad hon tänker. Det kan också nämnas att författaren byter berättarperspektiv i boken. Till att börja med är texten skriven i jag-form ur Jennifers perspektiv, men mot slutet växlar författaren till du-form vilket ger ett utifrånperspektiv.
Det blir utan tvekan Fagerlind som drar det längsta strået vid en jämförelse. Orkar man med en bok om Alzheimers rekommenderar jag Fagerlinds ”Berg utan rötter”. Fyra pärlor till Fagerlind och tre till LaPlante.
Jag gillade verkligen den här boken och det lite annorlunda berättarperspektivet.
Ett snäpp bättre om man vill läsa om Alzheimer är ”Fortfarande Alice” av Lisa Genova.
Jag har ”Sarahs andra halva” av Lisa Genova på min att-läsa-lista. Boken handlar om en kvinna som blir hjärnskadad i samband med en bilolycka. Fast jag tror inte att jag orkar med fler sjukdomsskildringar just nu…Måste nog läsa något annat först. Men jag har hört att ”Fortfarande Alice” ska vara bra!
Har även nyss läst ”Sarahs andra halva”, intressant och skriven i en positiv anda trots ämnet – även om livet inte blir som förr så kan det trots allt bli en förändring till det bättre.
Det låter ju lovande!