Har varit nyfiken på ”Himlakroppar” (Celestial Bodies) sedan boken vann det internationella Man Booker-priset 2019. Nu finns den på svenska.

Romanen utspelar sig i Oman och handlar om tre systrar. Den beskriver deras drömmar, relationer och syn på livet. Det är en familjesaga som sträcker sig över flera generationer. Berättarperspektivet växlar för varje kapitel. Även tidsperspektivet skiftar.

Persongalleriet är minst sagt myllrande. Antalet personer gör det bitvis svårt att hänga med och på det viset är romanen inte helt lättläst. Kören av berättarröster skapar även en distans mellan text och läsare. Det blir svårt att fästa sig vid personerna och att verkligen ta till sig deras livsöden. Detta bidrar till min något kluvna inställning till boken. Men att få resa i fåtöljen till Oman kändes ändå lärorikt. Oman med sina främmande seder och bruk är ett samhälle i förändring. Kvinnosynen, människosynen och synen på exempelvis arrangerade äktenskap genomgår tydliga förändringar.

Är du trött på genrelitteratur och nyfiken på en berättelse från ett hörn av världen som nog får betraktas som en blind fläck på litteraturkartan? Då ska du inte missa den här romanen! Det här är helt klart en annorlunda roman som sticker ut i bokfloden! ”Himlakroppar” är en originell arabisk roman, skriven av en ung kvinnlig författare.
Betyg: 3,5 av 5.

”Huset med den blinda glasverandan”, Herbjörg Wassmos debutroman från 1981, har precis kommit som nyutgåva på svenska. Boken är den första i en serie på tre delar om tyskungen Tora.

Det här är en storslagen roman! En modern klassiker rent av som helt klart håller för omläsning! Nyutgivningen leder förhoppningsvis också till att en ny generation läsare upptäcker denna starka och omskakande berättelse!

I den nordnorska fiskebyn på 1950-talet, där boken utspelas, har man den tyska ockupationen i färskt minne. Tora, som är frukten av moderns kärleksaffär med en tysk soldat, blir hånad och kallad tyskunge. Vad värre är så förgriper sig Toras alkoholiserade och krigsskadade styvfar på henne.

Tora härdar ut tack vare sin livliga fantasi. Hon flyr också in i böckernas värld. Historien om det ensamma, svikna barnet berör på djupet. På senare år har det framkommit att författaren själv utsattes för övergrepp i barndomen. Att Toras mardröm innehåller självbiografiska inslag är såklart hjärtskärande. Trots det tunga innehållet fängslas jag av berättelsen, miljön, ölivet och de levande karaktärerna. Här kan exempelvis Toras moster Rakel och den dövstumme vännen Frits nämnas. Bägge skänker en smula trygghet och värme mitt i eländet.

Det här är utan tvekan något av det bästa som jag har läst på länge! Högsta betyg! (5/5)