”Guldpilen” av Harry Bernstein

Written by Maria Ragnarsson on september 28th, 2009

Harry Bernstein var över nittio år gammal när han började skriva på sin självbiografiska bok ”Den osynliga väggen”. Genom att tänka tillbaka på sin uppväxt i England och nedteckna sina barndomsminnen fick Bernstein något vettigt att sysselsätta sig med, vilket han behövde för att inte alldeles förlora förståndet. Han sörjde nämligen djupt sin nyligen bortgångna hustru och tyckte att livet var slut. Skrivandet blev ett sätt för Bernstein att bearbeta sorgen. Till saken hör att Harry Bernstein under hela sitt liv närt författardrömmar, dock utan att lyckas nämnvärt. Genom åren fick han ett antal artiklar publicerade i olika tidskrifter och han skrev ett flertal romaner, som dock med något undantag alla refuserades. Det måste ha varit omtumlande för honom att vid nittiosex års ålder plötsligt slå igenom med dunder och brak som författare. Ett år senare gavs Bernsteins andra bok ”Drömmen” ut. ”Guldpilen” är författarens tredje och förmodligen sista bok. Åtminstone uppfattar jag denna bok som ett värdigt avslut- inte minst med tanke på att författaren nu uppnått den aktningsvärda åldern av 99 år.

Bernstein lyckas med konststycket att hålla liv i mitt intresse hela trilogin igenom. Jag fascineras av hans livsöde och kan inte annat än att bli imponerad av böckerna! Samtidigt tror jag att jag hade uppfattat ”Guldpilen” som en något tunn historia, om jag inte hade haft de bägge första böckerna i bagaget. För den som önskar läsa Bernsteins böcker rekommenderar jag därför att man börjar med den första boken!

 

1 Comments so far ↓

  1. boksnoken skriver:

    Åh, jag har läst de två första, visste inte att det fanns en tredje. Den måste jag ju läsa!