mars, 2012

...månadsvis

 

”Känslan av död” – charmig deckare av Elly Griffiths

måndag, mars 26th, 2012

Känslan av död är den fjärde boken om arkeologen Ruth Galloway och kommissarie Harry Nelson. Boken kan utan problem läsas fristående – jag har själv inte läst de tidigare böckerna i serien. Möjligen missade jag en del rörande Ruths och Harrys uppenbart komplicerade relation. Nelson är gift på annat håll, men han är far till Ruths 1-åriga dotter. Ruth lever ensam med sin lilla dotter och katt i ett hus vid Norfolks kust.

På ett museum i Norfolk ska en kista med kvarlevorna från en medeltida biskop öppnas vid en festlig tillställning. Strax innan ceremonin hittar Ruth museiintendenten livlös intill kistan. Nelson får i uppgift att utreda huruvida intendenten har han bragts om livet.

I museets källare finns lådvis med ben som ligger travade i kartonger. Ett rum fullt med ben, A room full of Bones – ja så lyder den engelska originaltiteln. Kranierna och skelettdelarna i fråga är kvarlevorna efter aboriginer. En påtryckningsgrupp kräver att dessa ben ska återlämnas till hemlandet, för att förfäderna ska få ro. Museets förmögne och excentriske ägare har dock inga planer på att lämna tillbaka kvarlevorna. Istället vill han att Ruth ska undersöka benen åt honom.

Persongalleriet i boken är rätt intressant. Ruth, den lätt överviktiga stressade småbarnsmamman känner jag genast sympati för. Hennes vän Cathbad, druid och laboratorieassistent på institutionen för kemi, är färgstark och allestädes närvarande, men kan Ruth verkligen lita på honom? Bob Woonunga, expert på återbördande av kvarlevor tillika granne med Ruth, har också en stark personlighet. Förmår han nedkalla riktiga förbannelser och hur långt är han egentligen beredd att gå för att få hem benen till Australien?

Jag gillar Elly Griffiths snygga balansgång mellan myt och vetenskap. Dubbeltydigheten gör det möjligt att tolka det som sker både rationellt och ur ett andligt eller övernaturligt perspektiv. En spännande och välskriven bladvändare som definitivt ger mersmak.  Jag blir åtminstone nyfiken på de tidigare böckerna i serien, för jag vill ha mer!

”Fukushimas färger: Åtta röster om katastrofen i Japan” av Elin Lindqvist

måndag, mars 19th, 2012

Den 11 mars 2011 skakades Japan av en kraftig jordbävning, som mätte 9,0 på Richterskalan. Jordbävningen gav upphov till en tsunami, som utplånade flera kustnära samhällen. Några timmar efter tsunamin stod det klart att kärnkraftverket Fukushima Daiichi hade skadats och att radioaktivitet läckte ut. Världen följde räddningsarbetet och debatten om kärnkraftens risker blossade upp. I december 2011 nåddes det så kallade ”kall avställning”-stadiet, men att avveckla Fukushima Daiichis reaktorer beräknas ta 30 år. Säkerhetszonen 20 km runt kärnkraftverket är fortfarande evakuerad och stängd för allmänheten.

Författaren Elin Lindqvist reste tillsammans med fotografen Yoshikazu Fukuda och journalisten Yuko Ota till de katastrofdrabbade områdena. I åtta kapitel får vi möta personer som på olika vis berörts av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftshaveriet. Bland de intervjuade återfinns två ekologiska odlare varav den ena också är solenergirepresentant, en missionär, en grossist i fisk- och skaldjursindustrin, en ostronodlare, en bilhandlare, en uppfödare av biffkor och en hemmafru.

Lindqvists reportageresa kan ses som ett debattinlägg i kärnkraftsfrågan, eftersom intensionen att värna om naturen genom att lära av katastrofen och ställa om till alternativa energikällor är så tydlig. Någon kärnkraftsförespråkare hittar jag inte i boken. Hur energikrisen ska lösas är dock en svår nöt att knäcka. Det talas om vikten av förändrade levnadsvanor, minskad energikonsumtion, småskalig elproduktion och nyttjande av solenergi och andra förnyelsebara energikällor. Texten är stramt återhållsam och manar till eftertanke. Något gottande i de drabbades olycka är det inte fråga om. Författaren är nästan lite för bra på att hålla distansen kan jag tycka, för texten griper inte riktigt tag i mig. Fler fotografier hade jag nog också väntat mig med tanke på bokens titel. Läsvärd tycker jag dock att boken Fukushimas färger är.

 

”Katastrofala skivomslag” – humorpärla av Herr Dryck

tisdag, mars 13th, 2012

Säg inte att omslaget är oviktigt! Jag skrattar så tårarna sprutar när jag läser i boken Katastrofala skivomslag av den anonyme skribenten Herr Dryck. Med en stor portion humor närstuderas 58 skivomslag varav merparten verkar vara från 1970-talet. Underbart är kort, men exemplen hade gärna fått vara ännu fler. Boken tar nämligen slut alldeles för fort! Trots att nostalgifaktorn är hög saknar jag nyare skivomslag, för jag hade gärna närstuderat några moderna bottennapp också.

Titta på omslaget till Christers album  Som en sommarvind från 1975 och läs sedan Herr Drycks analys!

”Nu plockar jag fram det tunga artilleriet. Här har vi ett omslag som är som kaustiksoda och tabasco rakt in i synnerven. Christers har snärjt på sig sina tightaste halssmycken (notera hajtanden till höger), hopplösa bruna västar med skära paljetter, skjortor med helt sjuka kragar och slutligen, som pricken över i, dragit upp de bruna brallorna till smärtgränsen och beyond. Genom detta snilledrag bjuder de nu på snoppkavalkad deluxe, där vi tydligt kan se vad var och en har att bjuda på. Liraren längst till höger med kabanoss ner på låret ser oförskämt nöjd ut, och är onekligen stolt över vad han har att visa upp. Mercy!” ur Katastrofala bokomslag s. 19.

Här kommer ytterligare ett smakprov. Omslaget ovan från 1971 kommenteras kort och gott: ”Ge killen en riktig trumma för fan.” ur Katastrofala omslag s. 17.

Fler exempel på fula vinylomslag hittar du på Herr Drycks blogg: Katastrofala omslag. Den nyutkomna boken Katastrofala skivomslag innehåller ett urval favoriter från denna blogg. En perfekt presentbok som garanterat lättar upp stämningen! Texten är välskriven  och iakttagelserna roande. Kort sagt: En riktig humorpärla!

”Morgon i Jenin” känslostark roman av Susan Abulhawa

fredag, mars 9th, 2012

Få romaner är så omskakande som Susan Abulhawas Morgon i Jenin. Gripande är ett alldeles för tamt uttryck! Berättelsen riktigt skär i hjärtat och får mig att fundera över människans natur och sörja över hur illa vi förmår att göra varandra.

Inledningsvis hade jag problem med att hålla isär personerna i boken, trots ständiga jämförelser med det släktträd som finns alldeles i bokens början. Dessutom bläddrade jag febrilt till ordlistan längst bak för att slå upp det ena arabiska ordet efter det andra. Men redan efter ett par kapitel var jag ordentligt fast! Efter en lite trög start kunde jag konstatera att boken både är välskriven och faktiskt lättläst.

Morgon i Jenin har fått strålande betyg och fina recensioner i pressen. Jag kan bara stämma in i hyllningskören! Texten känns ödesmättad och språket har en närmast poetisk lyskraft. Konflikten mellan Palestina och Israel skildras ur ett palestinskt perspektiv, ur flickan Amals ögon. Hon växer upp i ett palestinskt flyktingläger där hon tillsammans med sin familj får utstå svåra förluster och umbäranden. Vi får läsa om ohyggliga krigsförbrytelser. Det är så man vill lyfta ansiktet mot skyn och förtvivlat utkräva ett gudomligt svar på frågan: Varför? Abulhawa skriver oerhört drabbande och insiktsfullt om kärlek, sorg, hatets grogrunder och om vedergällningens drivkrafter. Personerna i boken må vara fiktiva, men romanen känns rakt igenom äkta.

Missa inte den här pärlan! Betyg fem av fem, för detta är baske mig det bästa som jag har läst på länge! Jag blev verkligen tagen av den här boken! Ladda med näsdukar och läs!

”Bara du finns” – debutroman av Jenny Holmberg

onsdag, mars 7th, 2012

Jenny Holmbergs bok Bara du finns gör mig märkligt kluven. Jag har helt enkelt svårt att bestämma mig för vad jag egentligen tycker om den.

Romanen utspelar sig i en traditionellt kristen värld, där söndagsskola, gudstjänster, bön och kyrkokörer utgör ett naturligt inslag i karaktärernas liv. Holmberg, som studerar teologi, rör sig hemtamt i denna miljö. Karaktärerna strävar efter att leva som goda kristna, men bakom helyllesfasaden simmar många fula fiskar som misshandlar, våldtar, är otrogna och tampas med alkoholism. Tyvärr blir personporträtten rätt summariska och mitt intresse och engagemang triggas aldrig riktigt igång.

Relationen mellan den problemtyngde högstadieeleven Nike och hans nya lärare Anna är central i boken. Någon trovärdig relation är det dock knappast frågan om. Det som får Nike att bli förälskad i Anna är hennes förmåga att vara närvarande i nuet och hennes sätt att verkligen se honom. Bägge bär på mörka hemligheter och de tyr sig snart till varandra och börjar umgås privat. Annas agerande uppfattar jag som både osannolikt och oprofessionellt. Som grädde på moset tycker jag mig höra ett entusiastiskt: Halleluja, visst är det underbart med engagerade lärare som trollbinder de mest skoltrötta?!

Boken har flera parallellhandlingar och Holmberg lyckas ganska bra med att knyta ihop säcken. Prologen och epilogen ramar snyggt in berättelsen. Språkligt är det inte heller så tokigt. Efter en hel del funderande bestämmer jag mig för att betyget får bli tre av fem pärlor.

”Pojken som slutade gråta” – godkänd deckare av Ninni Schulman

måndag, mars 5th, 2012

Låt mig börja med att konstatera att jag flera gånger var ytterst nära att sluta läsa Pojken som slutade gråta. Texten kändes överlag platt, klichéartad och enahanda. Det rika persongalleriet gjorde dessutom att jag upprepade gånger tappade bort mig och hade svårt att hålla reda på vem som var vem. Inte ens efter avslutad läsning har någon endaste karaktär i boken gjort något djupare intryck på mig, tyvärr. Kanske, kanske hade jag tyckt bättre om boken om jag först hade läst Flickan med snö i håret.

Trots att mitt intresse och mitt engagemang inte riktigt ville infinna sig, läste jag envist vidare. I korthet handlar boken om jakten på den pyroman som härjar i småstaden Hagfors i Värmland. Efter flera anlagda villabränder breder skräcken ut sig i det lilla samhället och folk hamstrar brandvarnare och brandsläckare. Journalister och poliser arbetar för högtryck för att få tag på den skyldige. Det blir både kusligt och för all del bitvis spännande. Behållningen för min del bestod i själva upplösningen och skildringen av gärningsmannen. Men jag avslöjar förstås inte vem som är den efterspanade mordbrännaren!

Jag ger betyget godkänt, men inte mer. Det är möjligt att detta är en riktig bladvändare för en del läsare, men jag behövde beklagligt nog tid för att tröska mig igenom den här deckaren. Men sträck på dig Ninni! Rätt som det är har sin bok räddat livet på någon, för säg den läsare som inte ser över eller skaffar nya brandvarnare efter att ha läst boken!

Premiär för Bibliotek Skåne Nordväst!

torsdag, mars 1st, 2012

Idag 1 mars 2012, går elva nordvästskånska kommuner går samman och bildar Bibliotek Skåne Nordväst, med gemensamt bibliotekskort, gemensam bibliotekskatalog och en gemensam hemsida. Samarbetet gör det möjligt för låntagarna att enkelt låna och reservera mellan biblioteken. Samma regler för bland annat lånetider och övertidsavgifter gäller på samtliga bibliotek. Kommunerna som ingår i samarbetet är: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. En unik sammanslagning värd att fira!