april 19th, 2018

...now browsing by day

 

”Ædnan : epos” – imponerande diktepos av Linnea Axelsson

torsdag, april 19th, 2018

Ædnan är nordsamiska och betyder jorden, marken eller landet. Linnea Axelsson har skrivit ett gediget diktverk på drygt 800 sidor. Verserna i sig är dock korta och avskalade, så texten går snabbt att läsa, även om jag föredrar att sänka tempot för att riktigt kunna smaka på orden och njuta av det vackra språket.

Eposet berättar om samer ur tre generationer, från 1900-talets början fram till idag. I glimtar får vi ta del av viktiga händelser ur deras liv, ödesdigra ögonblick, sorg och glädje. Allt skildrat med den lappländska, mäktiga naturen ständigt närvarande.

När det traditionella nomadlivet krockar med det svenska tvingas samerna att anpassa sig. Samernas rättigheter urholkas och de får inte längre föra sina renar vart de vill. Det traditionella sättet att leva av och med jorden hotas. Samerna berövas marken, Ædnan, och sitt språk, samt utsätts för kränkande rasbiologiska mätningar. Tankarna går osökt till filmen ”Sameblod”… Axelsson imponerar med detta storslagna diktverk! Betyg: 4+

”Mjölk och honung” – lättillgänglig poesi av Rupi Kaur

torsdag, april 19th, 2018

Rupi Kaur (född 1992) är en indisk-kanadensisk poet. Hennes debutbok ”Mjölk och honung” har sålt i över 2 miljoner exemplar. Många av texterna är publicerade på hennes Instagram-konto som följs av 1,5 miljoner människor. Dikterna illustreras med skissade blyertsteckningar. Boken är uppdelad i fyra kapitel med rubrikerna: ”smärtan”, ”kärleken”, ”avskedet” och ”läkningen”. Dikterna tar upp teman som längtan efter kärlek, självrespekt, smärtsamma avsked men även spirande hopp. Kaurs texter är lättillgängliga, enkla och har en vemodig ton.
Här följer några smakprov:

”jag lär mig
att älska honom
genom att älska mig själv” (s.55)

”blanda inte ihop
socker och salt
om han vill
ha dig
så är han med dig
så enkelt är det” (s.85)

”jag gick inte för att
jag slutade älska dig
jag gick för att ju längre
jag stannade ju mindre
älskade jag mig själv” (s.95)

”klamra dig inte fast vid
det som inte vill ha dig
du kan inte få det att stanna” (s. 149)

”försök inte läka
vid fötterna på dem
som bröt ner dig” (s.155)

”det som skrämmer mig mest är
fradgan av avund i våra munnar
när andra lyckas
och suckarna av lättnad
när de misslyckas

vår kamp för att
lyfta varandra
verkar vara det svåraste
med att vara människa” (s. 201)

Kanske tilltalas framför allt yngre läsare av Kaurs ord och teckningar? Själv saknar jag både språklig finess och innehållsligt djup, även om vissa texter är tänkvärda. Men om författaren kan väcka intresset för poesi hos unga, kanske ovana läsare, är det ju glädjande! Med det sagt höjer jag betyget till 3.