Deckare

...kategorivis

 

”Byn” – isländsk glesbygdsdeckare som ger mersmak

torsdag, augusti 13th, 2020

Gillar du också deckare som utspelar sig i ett kargt och kärvt klimat? Missa då inte Ragnar Jónassons böcker! ”Byn” är en fristående spänningsroman, nyutkommen på svenska.

Läraren Una behöver ett miljöombyte och flyttar från Reykjavik till fiskebyn Skálar med bara tio invånare. Här ska hon undervisa två flickor och njuta av naturen och närheten till havet.

Att bli insläppt i bygemenskapen visar sig dock vara svårt. Una betraktas med misstänksamhet och känner sig ovälkommen. Dessutom finns det hemligheter som byborna till varje pris vill skydda…När Una får höra att det spökar i huset där hon bor växer hennes otrygghet. Att hon dricker för mycket rödvin sätter också fart på fantasin…Snart börjar hon frukta både för sitt förstånd och för sitt liv…

Även om ”Byn” inte riktigt håller samma klass som ”Mörkret” tyckte jag om att läsa boken. Författaren bygger med enkla medel upp en spöklik stämning och det blir alldeles lagom ruggigt. Boken är lättläst och tempot stegras först mot slutet. Jag älskar miljöbeskrivningarna och blir sugen på att läsa fler isländska kriminalromaner! Betyg: 3 av 5.

”Goda grannar” – skånsk spänning av Mattias Edvardsson

onsdag, juli 1st, 2020

”Goda grannar” av Mattias Edvardsson är en välskriven psykologisk spänningsroman. Det är en tät berättelse med ett tydligt driv, skriven på ett rakt och lättillgängligt språk.

Romanen börjar dramatiskt med att Mikaels fru blir påkörd utanför sitt hem i idylliska Köpinge. Det är grannfrun Jacqueline som har kört på henne. Men snart börjar tvivlen att gro, för var det verkligen en olyckshändelse?

Den fiktiva tätorten Köpinge, utanför Lund, påminner starkt om Löddeköpinge, där författaren själv är bosatt. Men är villakvarteret verkligen så idylliskt som det först verkar? Hur sund är gemenskapen mellan grannarna? Och vad händer när otryggheten i området stegras?

Romanen berättas av tre personer: Mikael, Jacqueline, samt hennes lite specielle tonårsson Fabian. Berättarperspektivet växlar ständigt mellan de tre berättarrösterna och ljudboksvarianten har försetts med tre uppläsare. Tidsmässigt växlar perspektivet mellan händelser som inträffade före olyckan och händelser efter olyckan. Ett lite annorlunda upplägg som man dock snabbt kommer in i.

Edvardsson levererar den perfekta sommarläsningen med sin välkomponerade och lättlästa spänningsroman! Relationer och granngemenskap står i fokus, inte makabra blodsdåd. Skildringen av skånska Köpinge har hög igenkänningsfaktor. Förbered dig på sträckläsning, från första sidan till det omskakande slutet! Betyg: 4 av 5.

”Främlingen” – fristående thriller av Elly Griffiths

söndag, januari 12th, 2020

Elly Griffiths, pseudonym för Domenica de Rosa, är en brittisk författare som fick sitt stora genombrott med sina kriminalromaner om rättsarkeologen Ruth Galloway. Första delen i denna succéserie heter ”Flickan under jorden” (2009).

Griffiths första fristående thriller ”The Stranger Diaries”, utsågs 2018 av The Times till årets bästa kriminalroman. Boken finns nu översatt till svenska med titeln ”Främlingen”.

Clare Cassidy undervisar i litteratur och hon är särskilt förtjust i skräckförfattaren R.M. Holland, som hon också skriver en biografi om. En dag hittas Clares nära vän och lärarkollega Ella mördad. Vid mordoffret hittas en lapp med ett kort citat från just R.M. Holland. Är mördaren måhända intresserad av litteratur?

Clare blir såklart påverkad och chockad av vännens tragiska bortgång. Sina tankar och känslor skriver hon ner i sin dagbok. När hon upptäcker att någon okänd person skrivit ”Hej Clare. Du känner inte mig.” i dagboken blir hon riktigt rädd. Clare visar dagboken för kriminalkommissarie Kaur och det uppdagas att handstilen i dagboken överensstämmer med den på lappen som hittades vid den mördade kollegan. Känner Clare mördaren? Är det någon i hennes närhet? Är hon i fara? Vem kan hon lita på?

Läsaren får följa händelseförloppet genom tre personer: Clare, hennes tonårsdotter Georgia, samt Kaur, den indiska kriminalkommissarien som ansvarar för mordutredningen. Detta berättartekniska grepp bidrar till att fördjupa berättelsen.

Griffiths tar tid på sig att bygga upp historien. Det är först mot slutet av boken som det riktigt hettar till och blir spännande. Stämningen byggs upp steg för steg och tempot är ganska lågt. Läsaren får beväpna sig med en portion tålamod…Som helhet är det ändå en välskriven och välkomponerad historia, men det tar tid innan man som läsare är fast på kroken…Betyg: 3,5.

”Blommor över helvetet” – italiensk deckarsuccé av Ilaria Tuti

söndag, september 15th, 2019

Italienskan Ilaria Tuti har hyllats för sin debutroman ”Blommor över helvetet”. Boken höjer sig över det mesta i deckargenren, så hyllningarna är välförtjänta.

Kriminalkommissarie Teresa Battaglia är en fängslande karaktär. Hon är en briljant profilerare i 60-årsåldern med mångårig erfarenhet, god intuition och ett ovanligt skarpt intellekt. Mot sina medarbetare är hon ofta butter och tvär. Att hon för en ojämn kamp mot sin sviktande hälsa gör förstås inte humöret bättre. Som om inte misskött diabetes och övervikt vore nog märker hon till sin fasa de första symptomen på demens…

Handlingen utspelar sig i en italiensk bergsby. Det lilla samhället skakas av mord och brutala överfall. Det blir en kamp mot klockan för att få fatt på förövaren innan fler offer skördas…
Till sin hjälp har Battaglia en ny medhjälpare, inspektör Massimo. Han lär sig snabbt att respektera Battaglia för hennes skicklighet och kunnande. Karaktärerna och miljöskildringarna från de italienska alperna hamnar definitivt på plussidan!

Redan i inledningen är stämningen i boken kuslig och skrämmande. Handlingen pendlar mellan händelser på 70-talet och nutid. Sakta får vi pusselbit efter pusselbit och händelseförloppet klarnar. Att barn figurerar i handlingen gör det extra obehagligt och otäckt.

För mig tog det tid att komma in i berättelsen, kanske för att jag värjde mig mot den oroande stämningen. Makabra inslag finns, men brotten skildras tack och lov inte ingående. Tidigt går det att ana vem förövaren är. Utan att säga för mycket undrar jag hur pass trovärdig hen är? Det kan nog diskuteras… Spännande tyckte jag att det blev först mot slutet.
Boken är den första i en trilogi, så vi lär få höra mer av och om Ilaria Tuti.
Betyg: 3,5

”Turisten” – mysdeckare av Olséni och Hansen

måndag, augusti 5th, 2019

Författarduon Christina Olséni och Micke Hansen har skrivit flera böcker tillsammans. Deras senaste roman ”Turisten” är den femte fristående delen i serien Mord i Falsterbo

Böckerna i serien är fristående, men vill du lära känna karaktärerna bättre, så vinner nog böckerna ändå på att läsas i kronologisk ordning: Börja i så fall med ”Badhytten: det som göms i sand kommer fram ibland”. Andra delen heter ”Fågelskådaren”. Därefter kommer ”Ryttaren” och den fjärde delen heter ”Strandhotellet”. ”Turisten”, som alltså är den femte delen, inleds med en översiktlig presentation av personerna som finns med i boken. Den som inte har stiftat bekantskap med personerna tidigare får med andra ord lite välbehövlig hjälp.

Jag blev nyfiken på serien Mord i Falsterbo, eftersom författarduons böcker har blivit ganska populära på biblioteket. Det är lätt att förstå vad som tilltalar många läsare: smålustiga mysdeckare med ett gäng pigga pensionärer och några poliser i en småstadsidyll. Handlingen är dråplig och knasig.

I ”Turisten” ska 86-årige Egon och hans vän Ragnar ställa ut en veteranbil åt en vän. Men i bagageluckan på Mercedesen hittar de till sin bestörtning ett lik. Hur har liket kommit dit och vad ska de förskräckta vännerna ta sig till? När de sent omsider ska visa liket för polisen är kroppen givetvis spårlöst borta…

Personligen blev jag inte så begeistrad utan tyckte att historien var alldeles för tramsig och till och med en smula tråkig och förutsägbar. Ett visst mått av charm hade väl ändå boken, så den som är ute efter en stunds lättsam avkoppling kan ju läsa och bedöma själv. Mitt tips, om du är nyfiken på serien, är att börja från början! Betyg: 3.

”Det som göms i snö” av Carin Gerhardsen

onsdag, april 24th, 2019

Carin Gerharden har tidigare skrivit den populära Hammarbyserien i åtta delar. ”Det som göms i snö” är dock en helt fristående psykologisk thriller.
Boken är en av 12 böcker som idag har nominerats till Årets bok 2019 av Bonniers Bokklubbar.

Handlingen kretsar kring en bilolycka. En vinterkväll är det nära att två bilar frontalkrockar. Vägen är glashal. Den ena bilen väjer och faller utför ett stup, ner i en ravin. Eftersom föraren i den andra bilen är rattonykter väljer han att smita från olycksplatsen.

Olyckan binder ett antal personer samman. De känner inte varandra, men de knyts samman i en oförutsägbar händelsekedja. Ingen har hela bilden klar för sig, men det heter ju att det som göms i snö kommer upp i tö… Hemligheter har en tendens att komma fram…

En skickligt uppbyggd historia. En spänningsroman som håller läsaren på sträckbänken in i det sista. Riktigt bra! Betyg: 4.

De böcker som nominerats till Årets bok 2019 är:

”De dubbelt så bra” av Bengt Ohlsson
”Det som göms i snö” av Carin Gerhardsen
”En katts resedagbok” av Hiro Arikawa
”Järtecken” av Christoffer Carlsson
”Manhattan Beach” av Jennifer Egan
”Mörkret” av Ragnar Jónasson
”Pachinko” av Min Jin Lee
”Påfågelsommar” av Hannah Richell
”Silvervägen” av Stina Jackson
”Stormvarning” av Maria Adolfsson
”Till minne av en villkorslös kärlek” av Jonas Gardell
”Vaggvisa” av Leila Slimani

På Bokmässan i augusti får vi veta vilken bok som vinner.

”Felsteg” av Maria Adolfsson – deckare som ger mersmak

tisdag, mars 19th, 2019

Maria Adolfssons deckare ”Felsteg” kom ut 2018. Nu finns även uppföljaren ”Stormvarning” (2019) ute i bokhandeln.

Bägge böckerna utspelar sig i Doggerland, som består av några påhittade öar. I verkligheten hittar man Doggers bankar, en stor sandbank, på den aktuella platsen i Nordsjön. Maria har med andra ord hittat på Doggerland, denna charmiga ögrupp mitt emellan Storbritannien och Skandinavien. Miljöbeskrivningen är trovärdig och som läsare blir man snabbt förtjust i platsen. Vilken smått genialisk idé att låta Doggerland resa sig ur havet!

När romanen ”Felsteg” börjar är det morgon och dagen efter Oistra, den stora ostronfesten i Doggerland. Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby vaknar upp på ett hotellrum tillsammans med sin chef. Ett stort misstag tycker Karen som skamset smiter iväg…

Karen hinner knappt ta sig hem och sova ruset av sig, innan hon får en mordutredning på halsen som hon ska leda. Utredningen kompliceras av att mordoffret är chefens före detta fru…Karen känner sig naturligtvis angelägen om att snabbt kunna avskriva sin chef från utredningen – helst utan att behöva skylta med sina felsteg och tvingas erkänna att hon har tillbringat natten med honom…

Välskrivet och spännande! Börja med första boken, för vem vet? Du kanske förtrollas av Doggerland och vill ha mer!
Betyg: 4

”Trollsländan” av Michel Bussi

tisdag, oktober 9th, 2018

Fransmannen Michel Bussi har skrivit flera romaner och är en populär författare i Frankrike idag. Trollsländan är den första av hans böcker som ges ut på svenska. Det är bara att hoppas att fler romaner blir översatta, för det här ger mersmak!

Den 23 december 1980 kraschar ett passagerarplan på väg mot Paris i de schweiziska alperna. Alla passagerare ombord på planet omkommer tragiskt. Endast en tre månader gammal flicka överlever mirakulöst. Det visar sig dock snart att det fanns två spädbarn ombord på planet. Vem av dem är det som har överlevt? Är det Lyse-Rose från överklassfamiljen de Carville, eller heter flickan Emilie och kommer från arbetarklassfamiljen Vitral? Bägge familjerna hävdar bestämt att det är just deras släkting som har överlevt…

Den blir en bitter och segdragen fejd mellan familjerna. Pressen som förstås intresserar sig för fallet kallar barnet för ”Trollsländan”. Trots att tvisten så småningom avgörs i domstol består tvivlet kring flickans identitet. Historien utspelar sig nämligen innan det fanns DNA-tester att tillgå…

Den rika familjen de Carville ger en privatdetektiv i uppdrag att fortsätta utredningen. Trots att vårdnadstvisten är avgjord vill de skingra alla tvivel. I arton år vänder detektiven på varje sten och följer upp varje ledtråd för att en gång för alla gå till botten med mysteriet. Först efter ett par decennier börjar han att närma sig sanningen, men då blir detektiven mördad och den 18-åriga Trollsländan försvinner utan ett spår…

”Trollsländan” är en bladvändare, åtminstone andra halvan av boken är svår att släppa! Intrigen är skickligt utformad och historien innehåller även oväntade vändningar. Det här är måhända inget litterärt mästerverk, men det är absolut en välskriven spänningsroman, eller ett pusselmysterium om man så vill. Ett lättläst mysterium av en författare som det är trevligt att stifta bekantskap med! Betyg: 3.

”En sista söndag” prisbelönad irländsk deckare av Julie Parsons

söndag, april 8th, 2018

Julie Parsons är en uppmärksammad irländsk deckarförfattare. Hennes senaste bok ”En sista söndag” utsågs 2017 till årets bästa irländska kriminalroman av Irish book Awards.

Stilen i denna psykologiska spänningsroman är litterär, men även om boken har kvalitéer hade den nog vunnit på ett mindre rikt persongalleri. Boken innehåller så många personer att det blir svårt för läsaren att hålla reda på vem som är vem. Att få grepp om alla personer och deras inbördes relationer kräver både koncentration och tålamod. Det bidrar också till att man som läsare inte kommer karaktärerna så nära.

Den pensionerade polisinspektören Michael McLoughlin köper ett hus i en fridfull badort utanför Dublin. Han låter renovera huset och ägnar sin fritid åt enkla uppdrag som privatdetektiv. Samtidigt försöker han att njuta av livet som nybliven pensionär, vilket inte är helt lätt med huset som en enda stor byggarbetsplats.

När grannen, en ansedd 80-årig domare, mördas i sitt hem, dras McLoughlin oundvikligen in i utredningen. Han börjar nysta i domarens förflutna. Spåren leder honom årtionden tillbaka och han kommer även in på sin egen fars död. McLoughlins far dödades många år tidigare av IRA, vid ett värdetransportrån. Förövaren är fortfarande på fri fot, utom lagens räckhåll.

Hur långt är McLoughlin beredd att gå för att sätta dit sin fars mördare? Kommer han att kunna lista ut vem som mördade domaren och varför? Spännande blir det, även om tempot är en aning långsamt och det tar tid innan berättelsen tar fart. Ett plus är att boken skildrar Irlands konfliktfyllda nutidshistoria. Betyget blir 3,5.

”Kåda” – Mångbottnad spänningsroman av Ane Riel

måndag, november 27th, 2017

Den danska författaren Ane Riels roman ”Kåda” vann Glasnyckeln förra året och boken utsågs därmed till årets bästa skandinaviska kriminalroman 2016. Någon traditionell deckare eller kriminalroman är det dock inte frågan om, även om boken börjar med ett brott. Första meningen lyder: ”Det var mörkt i det vita rummet när far dödade farmor.”

Denna inledning till trots så skildrar inte boken något polisarbete, eller någon utredning. Faktum är att det saknas en polis, en detektiv eller motsvarande, som steg för steg nystar upp brottet. Jag skulle nog snarare kalla Ane Riels bok för en spänningsroman med många bottnar.

Författaren skildrar en familj i sönderfall ur en liten flickas ögon. Familjen bor ensligt och isolerat på en ö. En tragedi, en olycka som inträffar när flickan bara är ett spädbarn, sätter sin prägel på familjen. Pappan blir med tiden psykiskt sjuk och utvecklar en osund samlarmani. Hemmet svämmar över av saker, vilket omslaget illustrerar. På nätterna tar pappan med sig sin dotter på stöldräder i närområdet. De släpar hem prylar och berget av skräp och skrot blir större och större. Modern å sin sida kämpar med depression och övervikt och förmår inte heller att ge sin dotter en normal uppväxt. Flickan, som heter Liv, träffar aldrig några jämnåriga och hon har inte hunnit börja i skolan. Som läsare undrar man ängsligt hur det ska gå för den lilla.

Liv har en bärnsten med en liten myra i. Bärnsten består av uråldrig kåda från ett uråldrigt träd, förklarar pappan. Bägge fascineras av att kådan har bevarat det lilla krypet intakt, fångat i kådan. Tillsammans ger de sig ut i naturen för att samla in färsk kåda från träden i skogen.

Ane Riels bok är välskriven och imponerar stort. Bortsett från en del makabra inslag påminner stilen till viss del om Roy Jacobsens ”De osynliga”, även om Ane Riel aldrig når samma poetiska höjder som Jacobsen. Det finns såklart även andra skillnader, men jag kommer av någon anledning att tänka på Jacobsen…Slutet som Ane Riel levererar både överraskar och skakar om.

”Hetta” – läsvärd thriller från Australien

onsdag, juni 14th, 2017

Jag har noterat att jag ganska sällan delar ut betyget 5 till böcker. Högsta betyg får böcker som berör mig på djupet. Språket ska vara utöver det vanliga och stilen originell. Tempot får dessutom gärna vara högt, för jag gillar bladvändare…Inte så lätt att passera nålsögat med andra ord…

Med detta sagt, några ord om en läsvärd thriller: ”Hetta” av Jane Harper. Boken utspelar sig på landsbygden i Australien. Den lilla orten Kiewarra har drabbats av svår torka. Skördar fördärvas och man tvingas avliva boskap. Att få ekonomin att gå ihop blir allt svårare för invånarna. Bonden Luke Hadler blir så desperat att han skjuter sin familj och sedan sig själv. Eller gick det verkligen till på det viset? Lukes barndomskamrat, polismannen Aaron Falk, börjar nysta i fallet. I jakten på sanningen poppar gamla och nya hemligheter upp…

Harpers thriller är både välskriven och spännande, trots att tempot är ganska makligt. Berättelsen är elegant uppbyggd och miljöbeskrivningarna trovärdiga. Jag gillar den här boken och delar ut betyget 4.

”Sanningen om fallet Harry Quebert” av Joël Dicker

torsdag, januari 5th, 2017

Romanen eller deckaren ”Sanningen om fallet Harry Quebert” av schweizaren Joël Dicker handlar om en berömd författare, Harry Quebert, som blir anklagad för att ha begått ett mord. En annan författare gör sitt bästa för att rentvå kollegan och vännen genom att försöka lösa mordgåtan.

Berättelsen är välskriven och innehåller ett antal twister och vändningar. Dicker skildrar även skrivandets vånda och hur det kan vara att försöka leva på sitt skrivande. En omöjlig kärlekshistoria rullas också upp…

Till formatet är romanen en tegelsten, men den är väl värd att ägna sin tid åt! Tempot är lite långsamt till att börja med, men den som har tålamod blir belönad! Betyget landar på en stark 4.

Frankrikes deckardrottning: Fred Vargas

fredag, mars 18th, 2016

Läser du deckare till påsk? Det är du i så fall inte ensam om! I Norge ses deckarläsning som en närmast självklar del av påsken. Traditionen att läsa ”Påskekrim” har de senaste åren spridit sig även till Sverige. Så varför inte koppla av med något riktigt spännande i påsk?

Fred Vargas är en fransk deckarförfattare som jag länge varit nyfiken på. Hon har skrivit flera deckare som översatts till ett stort antal språk och hon har sålt stora upplagor. För den som vill stifta bekantskap med Frankrikes okrönta deckardrottning och läsa hennes böcker om kommissarie Adamsberg i rätt ordning, listar jag dem här:

1. Cirkeltecknaren
2. Mannen som vände insidan ut
3. Budbäraren
4. I de eviga skogarna
5. Okänd kontinent
6. Spökryttarna från Ordebec
7. Istider

Den sista boken, ”Istider”, kommer på svenska i slutet av april 2016. Själv har jag precis satt tänderna i del 2 ”Mannen som vände insidan ut”. Boken fungerar utmärkt att läsa fristående, så man måste inte stirra sig blind på ovanstående lista. Just denna del utspelar sig i en liten by i de franska alperna. Ett stort antal får blir rivna och mycket pekar på att en ensam, ovanligt stor varg ligger bakom. Men när en kvinna hittas död, sprider sig skräcken och ger näring åt gamla myter om varulvar. Ska kommissarie Adamsberg lyckas att komma sanningen närmare?

Fred Vargas

Lagercrantz levererar

lördag, augusti 29th, 2015

Efter att ha läst ”Det som inte dödar oss” kan jag konstatera att David Lagercrantz har gjort ett bra, eller utmärkt jobb. Han har skickligt fiskat upp trådar ur Stieg Larssons böcker, blåst nytt liv i karaktärerna och hanterat dem varsamt. Boken är riktig bladvändare med rafflande spänning.

Men situationen, att en författare tillåts att skriva fortsättningen på en annan författares verk, skaver. Det slår mig att Lagercrantz hade kunnat skriva boken utan Salander och Blomkvist. Med egna karaktärer. Visserligen på bekostnad av världslansering och mediecirkus, men ändå…

Slutet bäddar för ytterligare en fortsättning. Det gör mig oväntat sorgsen. Kanske borde jag tänka lite mer som Johan Svedjedal som recenserade boken i DN. Svedjedal skriver: ”Stieg Larsson har redan gjort bokmarknadshistoria och kan kanske göra det igen – som den förste svenske författare som har skapat en transnationell marknad för postuma uppföljare till sina verk. Nu har David Lagercrantz faktiskt visat att han kan delta där med omsorg och respekt.” (DN 2015-08-28).

IMG_4176

Att publicera, eller inte publicera – det är frågan!

fredag, augusti 21st, 2015

Det har väl knappast undgått någon att fjärde delen i Stieg Larssons Millenium-serie har världspremiär den 27 augusti? Uppföljaren är skriven av David Lagercrantz, som tidigare har skrivit Zlatan Ibrahimovics biografi. Det är Stieg Larssons arvingar och Norstedts förlag som har enats om att följa upp succétrilogin med ytterligare en bok. Skrivuppdraget gick till Lagercrantz och nu närmar sig alltså boksläppet av Det som inte dödar oss – Millenium 4.

Vad ska man då tycka om detta projekt? Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson och några av Stiegs nära vänner har uttalat sig negativt. Det har till och med talats om gravplundring. För mig kommer Milleniumserien nog alltid att vara en trilogi, trots att David Lagercrantz har övertagit stafettpinnen. Uppföljaren har översatts och kommer att ges ut samtidigt i ett antal länder. Det svårt att inte vara nyfiken på vad David Lagercrantz har hittat på. Han har säkert gjort ett utmärkt jobb. Men hur det är med den saken vet vi snart…

Ett annat aktuellt fall är utgivningen av Harper Lees Ställ ut en väktare. Författaren som nu är en åldrad och halvsenil dam, har under sin livstid gett ut en enda bok: Dödssynden. I åratal hävdade hon envist att det aldrig skulle komma fler böcker. Men så hittades ett gammalt manus och plötsligt så publiceras uppföljaren. Sker denna publicering mot författarens vilja? Det har spekulerats en hel del kring detta. Publicera eller inte, det är frågan. I förlängningen måste var och en förstås fråga sig: läsa, eller inte läsa?

IMG_0998

Påskekrim och läsgodis

lördag, mars 28th, 2015

När påsken närmar sig hör det väl till att läsa deckare?! Lite läsgodis och inte bara lösgodis?

påskekrim

Set Mattsson imponerar med sina böcker om kriminalkommissarie Douglas Palm vid Malmöpolisen. Första delen i trilogin heter Ondskans pris. Därefter följer Svekets offer och Fruktans tid. Visserligen röks det cigaretter på löpande band och intrigen är en smula invecklad, men böckerna är välskrivna och ger en trovärdig bild av Malmö på 1940-talet. Läs eller lyssna!

Mattsson

Jag kommer att försjunka i Megan Abbotts Om du vågar som precis har kommit ut på svenska. I denna psykologiska thriller skildrar författaren ett brott ur en tonårings perspektiv. Ska bli spännande att läsa! Och så är ju omslaget gult! Glad påsk alla bokvänner!

Megan Abbott

Deckare efter landskap

måndag, januari 19th, 2015

Dagens boktips ”Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland” kommer från min omtänksamma kollega Ingrid. Varje landskap, från söder till norr, har fått ett eget kapitel som presenterar en eller ett par författare, som har skildrat landskapet i sina deckare. Kapitlen är skrivna av olika skribenter och kan läsas i den ordning man föredrar.

Själv börjar jag med kapitlet om Östergötland som fokuserar på författaren Mons Kallentoft. Mycket intressant läsning om hans årstidsserie! Kapitlen i boken kompletteras med en lista på författare som kan kopplas till respektive landskap. På Östgötalistan hittar vi namn som Maj Sjöwall, Per Wahlöö och Stieg Trenter, samt ett antal mindre kända författare.

Skånekapitlet handlar, föga förvånande, om Henning Mankell och dennes kriminalkommissarie Kurt Wallander vid Ystadpolisen.

Deckarnas svenska landskap lyfter fram de natur- och miljöskildringar som finns i våra svenska deckare, vilket ger en annorlunda ingång till kriminallitteraturen. Perfekt för alla deckarintresserade!

Deckarnas landskap

Årets deckare: Lewismannen av Peter May

torsdag, december 11th, 2014

Första gången som vi läsare kunde stifta bekantskap med kriminalkommissarie Fin Macleod vid Edinburghpolisen, var i Svarthuset, som är första delen i skotten Peter Mays så kallade Lewistrilogi. Nu kommer andra delen i denna högkvalitativa och hyllade deckarserie: Lewismannen.

I Svarthuset kallas kommissarie Fin Macleod till ön Isle of Lewis i Yttre Hebriderna, i Skottland. Macleod är uppvuxen på ön, men har inte satt sin fot där på många år. Det  är utredningen av ett mord på ön, som får honom att bege sig dit i tjänsten. Glimtar och minnen från Mcleods uppväxttid och miljöskildringar från den vindpinade och isolerade ön varvas med uppnystandet av mordgåtan.

När andra delen, Lewismannen, inleds återvänder Fin för att bosätta sig permanent på ön. I samma veva hittar man ett lik i en torvmosse. När det visar sig att den döde är släkt med Fin Macleods ungdomskärlek Marsaili, kan han förstås inte låta bli att börja luska i fallet, trots att han precis har sagt upp sig som polis…

Miljöskildringarna i böckerna är målande och väcker läsarens nyfikenhet på platsen. Det är inte utan att man får lust att resa till Skottland! Karaktärerna är trovärdiga och väl utmejslade. Berättelsen är skriven dels i tredje person, dels ur en dement mans synvinkel. Läsaren kan därmed följa mordutredningen parallellt med den gamles kamp mot sjukdomen. Någonstans i glömskans dimmor finns kanske de svar som Mcleod söker…

Böckerna kan läsas fristående, men har du möjlighet, börja med Svarthuset. Du lär ändå vilja läsa bägge! Jag är begeistrad och utnämner Lewismannen till årets deckare!

Årets deckare: Lewismannen av Peter May

Pokalikon

lewismannen

Mordet på Orientexpressen – Agatha Christies deckare i snygg nyutgåva

tisdag, november 25th, 2014

Deckarförfattaren Agatha Christie föddes 1890 i Torquay på Englands sydkust. Lagom till 125-årsjubileet 2015 kommer flera av hennes romaner på svenska i nyöversättning. Hit hör Mordet på Orientexpressen. Översättaren Helen Ljungmark har verkligen lyft texten genom en välbehövlig modernisering av språket. Det är stor skillnad jämfört med den svenska utgåvan från 1936! Föråldrade ord och uttryck har rensats bort och texten flyter bra.

I Mordet på Orientexpressen löser den belgiske detektiven Hercule Poirot en mordgåta. På Orientexpressen, tåget från Istanbul till London, blir en man mördad. Tåget är fullsatt och mördaren måste finnas kvar ombord, eftersom tåget blir insnöat och fastnar i bergen…

Poirot, denne skarpsinniga detektiv med ett sådant sinne för detaljer, frågar ut alla passagerare. Han är övertygad om att det går att tänka ut svaren och på så vis finna den skyldige. För läsaren är det kanske inte lika enkelt att lösa mysteriet och utfrågningen av alla resenärer kan möjligen upplevas som tröttande, men belöningen kommer i form av en synnerligen elegant upplösning! Nog står den sig bra, denna pusseldeckare! Ett mysterium att lägga under julgranen kanhända?!

Omslaget av Sara R. Acedo tycker jag mycket om! Det väcker läslust och passar utmärkt till denna klassiker! Visst är det fint? Så modernt, till synes enkelt och stilsäkert! Jag blir så imponerad att jag härmed utnämner årets bokomslag!

Årets bokomslag 2014 – Mordet på Orientexpressen
Omslag av Sara R. Acedo

Pokalikon

Orientexpressen

Thriller i Lee Childs anda: ”Ghostman” av Roger Hobbs

måndag, augusti 4th, 2014

Många bibliotek i engelskspråkiga länder sätter ihop långa ”Read Alike Book Lists”. Med hjälp av dessa listor kan den som gillar en viss författare stifta bekantskap med andra författare, som skriver liknande böcker. Listornas träffsäkerhet varierar förstås, men nog kan man hitta klockrena jämförelser. Jag hade utan tvekan fört upp namnet Roger Hobbs som ett förslag på en författare som påminner om Lee Child. Hobbs roman ”Ghostman” hade kunnat vara skriven av Lee Child. Det är förstås ingen slump att Lee Child lovordar boken och citeras på det svenska bokomslaget!

Ghostman

Huvudpersonen i Ghostman, Jack Delton, hade kunnat vara Jack Reachers bror. Behöver jag säga mer? Det finns fler gemensamma nämnare, bortsett från att huvudpersonerna har samma förnamn. Berättelsen är själlös, ytlig och bitvis osmakligt våldsam, men har ett högt bladvändartempo. Spänning för stunden i bästa Lee Child-anda och garanterat inget som du kommer att minnas! En film blir det kanske också vad det lider, för filmrättigheterna är sålda till Warner Bros. Fast jag tror nog att jag står över filmen och letar upp en feelgood-film istället!