Beate Grimsrud bjuder på smärtsam läsning i ”En dåre fri”

Written by Maria Ragnarsson on januari 31st, 2012

Att läsa eller lyssna på ”En dåre fri” är plågsamt, eftersom man sugs in i huvudpersonen Elis ångestfyllda verklighet. I korta kärnfulla kapitel får vi ta del av Elis barndom och hennes sjukdomshistoria. Redan som barn började Eli höra röster och utveckla schizofreni. I takt med att vi får ta del av Elis vardag och minnesbilder växer ett psykologiskt intressant porträtt av en skör, konstnärlig själ fram. Det har spekulerats i media om hur mycket som är självbiografiskt, för det finns onekligen likheter mellan Eli och författarinnan själv.

Eli upplever att golven i sovrummet sluttar och att hon dras till det mörka fönstret som är täckt av en gardin som aldrig dras ifrån. Hennes terapeut lägger en boll på golvet. Bollen ligger still. Trots det känns fönstret farligt. Tänk om hon kastar sig ut?  Rasar ut? Glider ut? Bäst att försöka hålla sig fast i de hala möblerna…Eli är självdestruktiv, skär sig, häller kokhett vatten över sig, krossar glas. Deprimerande och obehagligt smärtsam läsning förstås, men samtidigt är detta en mycket trovärdig och insiktsfull berättelse om psykisk sjukdom.

Eli åker in och ut på psyket, utsätts för bältesläggningar, tvångsintagning och tvångsmedicinering. Det är en skrämmande och föga förtroendeingivande bild av psykvården som målas upp. Texten är mycket gripande och drabbande och förtjänar att uppmärksammas. Jag blev hur som helst illa berörd. Förvånande nog lyckas Eli trots sin sjukdom skriva böcker och producera film. Hon är kreativ till och med när hon är som sjukast. I Elis fall går sannerligen skapande och galenskap hand i hand. Slutet är i mitt tycke alltför abrupt, men förmedlar i varje fall en strimma hopp.

Julia Dufvenius gör en nyanserad och finstämd uppläsning som hon prisats för med Sveriges Radios Romanpris 2011. Jag hoppas vi får höra mer av Dufvenius – och av Grimsrud.

 

1 Comments so far ↓

  1. Issa skriver:

    åhh min absoluta favorit. fantastiskt språk. underbar bok.

Leave a Comment