april, 2018

...månadsvis

 

”Stanna hos mig” – färgstark relationsroman av Adébáyò, Ayòbámi

tisdag, april 24th, 2018

Nigerianska Ayòbámi Adébáyò (f. 1988) har fått mycket uppmärksamhet för sin debutroman ”Stanna hos mig”. Boken utspelar sig dels på 1980-talet i Nigeria, dels i nutid, eller närmare bestämt 2008.

Yejide och Akin är ett ungt par som möts på universitetet, blir förälskade och gifter sig. Efter fyra års lyckligt äktenskap är barn det enda som saknas. Som äldste sonen i familjen förväntas Akin föra familjenamnet och släkten vidare. När det inte kommer något barn ökar pressen på Akin att han ska ta sig en andra hustru. För det välutbildade paret innebär blotta tanken på mångifte en krock mellan gamla traditioner och moderna värderingar. Hur mycket kan kärleken tåla?

Kapitlen är omväxlande skrivna ur Yejides och Akins perspektiv och återger deras relation, från första mötet och genom motgångar och sorger. Den nigerianska kulturen med sina traditioner och vidskepligheter genomsyrar historien, även om mycket är allmängiltigt och universellt. Den politiska turbulensen i Nigeria med kuppförsök och våld skymtas i bakgrunden.

Boken är lättläst, gripande, sorglig och tragisk. Vid flera tillfällen tar berättelsen oväntade vändningar. Denna oförutsägbarhet kittlar läsaren att läsa vidare. Möjligen blir det någon vändpunkt för mycket, men som helhet är boken välskriven och läsvärd. Det kan nämnas att när Bonniers Bokklubbar idag presenterade vilka tolv böcker som nominerats till ”Årets Bok 2018”, var ”Stanna hos mig” en av de nominerade titlarna.
Mitt betyg blir: 4.

”Ensamhetens slut” – vemodig och mångbottnad roman av Benedict Wells

måndag, april 23rd, 2018

Benedict Wells, född 1984 i München, är ett tyskt litterärt stjärnskott som ännu inte har fått den uppmärksamhet i Sverige som han förtjänar. Hans fjärde roman ”Vom Ende der Einsamkeit” kom på svenska hösten 2017. Nu har boken precis getts ut på engelska och fått bra kritik, så vänta bara! Här har vi en stjärna i vardande!

”Ensamhetens slut” är en vemodig roman om tre syskon som i unga år blir föräldralösa. Föräldrarna omkommer i en bilolycka och syskonen hamnar på ett sjaskigt internat på landet. Syskonen är ganska olika och hanterar sorgen och saknaden olika. Liz, den utåtriktade, börjar ägna sig åt fester och droger. Hon är charmig och karismatisk, men tar lätt på skolarbetet. Den inbundne brodern Marty däremot satsar på sina studier. Han är lite av en odräglig besserwisser, en nörd som plågas av tics och har tvångssyndrom. Berättelsen skildras ur brodern Jules ögon. Han får en nära vän på internatet i Alva. Hon blir lite av ett familjesubstitut för Jules, eftersom syskonen ganska snabbt driver isär.

Tonen i boken är genomgående melankolisk och filosofisk. Texten är välskriven och flyter fint, även om det tog lite tid att komma in i boken. Den långa startsträckan till trots så har Wells åstadkommit ett fint romanbygge. Möjligen kan berättelsen kännas en smula konstruerad, men det är ändå en väldigt fin roman som behandlar teman som sorg, förlust, öde, kärlek, längtan och ensamhet. Denna familjeroman rymmer även en gripande kärleksberättelse.

När boken börjar är Jules i medelåldern. Han vaknar upp på ett sjukhus, efter att ha varit med om en motorcykelolycka. Det läsaren genast undrar är om motorcykelolyckan verkligen var en olycka, eller om det var ett självmordsförsök. Från sjukhussängen ser Jules tillbaka på sitt liv och läsaren får bit för bit ta del av hans minnen av föräldrarna, åren på internatet och åren därefter. Pusselbit läggs till pusselbit. Syskonens barndom förföljer dem som en osynlig fiende. Man vet aldrig när eller hur den ska slå till…

Jag gillar den här boken och delar ut ett högt betyg. Kanske till och med en sällsynt 5:a. Benedict Wells är en författare som vi kommer att höra mer av! Lägg hans namn på minnet!

”Ædnan : epos” – imponerande diktepos av Linnea Axelsson

torsdag, april 19th, 2018

Ædnan är nordsamiska och betyder jorden, marken eller landet. Linnea Axelsson har skrivit ett gediget diktverk på drygt 800 sidor. Verserna i sig är dock korta och avskalade, så texten går snabbt att läsa, även om jag föredrar att sänka tempot för att riktigt kunna smaka på orden och njuta av det vackra språket.

Eposet berättar om samer ur tre generationer, från 1900-talets början fram till idag. I glimtar får vi ta del av viktiga händelser ur deras liv, ödesdigra ögonblick, sorg och glädje. Allt skildrat med den lappländska, mäktiga naturen ständigt närvarande.

När det traditionella nomadlivet krockar med det svenska tvingas samerna att anpassa sig. Samernas rättigheter urholkas och de får inte längre föra sina renar vart de vill. Det traditionella sättet att leva av och med jorden hotas. Samerna berövas marken, Ædnan, och sitt språk, samt utsätts för kränkande rasbiologiska mätningar. Tankarna går osökt till filmen ”Sameblod”… Axelsson imponerar med detta storslagna diktverk! Betyg: 4+

”Mjölk och honung” – lättillgänglig poesi av Rupi Kaur

torsdag, april 19th, 2018

Rupi Kaur (född 1992) är en indisk-kanadensisk poet. Hennes debutbok ”Mjölk och honung” har sålt i över 2 miljoner exemplar. Många av texterna är publicerade på hennes Instagram-konto som följs av 1,5 miljoner människor. Dikterna illustreras med skissade blyertsteckningar. Boken är uppdelad i fyra kapitel med rubrikerna: ”smärtan”, ”kärleken”, ”avskedet” och ”läkningen”. Dikterna tar upp teman som längtan efter kärlek, självrespekt, smärtsamma avsked men även spirande hopp. Kaurs texter är lättillgängliga, enkla och har en vemodig ton.
Här följer några smakprov:

”jag lär mig
att älska honom
genom att älska mig själv” (s.55)

”blanda inte ihop
socker och salt
om han vill
ha dig
så är han med dig
så enkelt är det” (s.85)

”jag gick inte för att
jag slutade älska dig
jag gick för att ju längre
jag stannade ju mindre
älskade jag mig själv” (s.95)

”klamra dig inte fast vid
det som inte vill ha dig
du kan inte få det att stanna” (s. 149)

”försök inte läka
vid fötterna på dem
som bröt ner dig” (s.155)

”det som skrämmer mig mest är
fradgan av avund i våra munnar
när andra lyckas
och suckarna av lättnad
när de misslyckas

vår kamp för att
lyfta varandra
verkar vara det svåraste
med att vara människa” (s. 201)

Kanske tilltalas framför allt yngre läsare av Kaurs ord och teckningar? Själv saknar jag både språklig finess och innehållsligt djup, även om vissa texter är tänkvärda. Men om författaren kan väcka intresset för poesi hos unga, kanske ovana läsare, är det ju glädjande! Med det sagt höjer jag betyget till 3.

”En sista söndag” prisbelönad irländsk deckare av Julie Parsons

söndag, april 8th, 2018

Julie Parsons är en uppmärksammad irländsk deckarförfattare. Hennes senaste bok ”En sista söndag” utsågs 2017 till årets bästa irländska kriminalroman av Irish book Awards.

Stilen i denna psykologiska spänningsroman är litterär, men även om boken har kvalitéer hade den nog vunnit på ett mindre rikt persongalleri. Boken innehåller så många personer att det blir svårt för läsaren att hålla reda på vem som är vem. Att få grepp om alla personer och deras inbördes relationer kräver både koncentration och tålamod. Det bidrar också till att man som läsare inte kommer karaktärerna så nära.

Den pensionerade polisinspektören Michael McLoughlin köper ett hus i en fridfull badort utanför Dublin. Han låter renovera huset och ägnar sin fritid åt enkla uppdrag som privatdetektiv. Samtidigt försöker han att njuta av livet som nybliven pensionär, vilket inte är helt lätt med huset som en enda stor byggarbetsplats.

När grannen, en ansedd 80-årig domare, mördas i sitt hem, dras McLoughlin oundvikligen in i utredningen. Han börjar nysta i domarens förflutna. Spåren leder honom årtionden tillbaka och han kommer även in på sin egen fars död. McLoughlins far dödades många år tidigare av IRA, vid ett värdetransportrån. Förövaren är fortfarande på fri fot, utom lagens räckhåll.

Hur långt är McLoughlin beredd att gå för att sätta dit sin fars mördare? Kommer han att kunna lista ut vem som mördade domaren och varför? Spännande blir det, även om tempot är en aning långsamt och det tar tid innan berättelsen tar fart. Ett plus är att boken skildrar Irlands konfliktfyllda nutidshistoria. Betyget blir 3,5.

Lättuggade funderingar

måndag, april 2nd, 2018

Bob Hansson är en svensk poet och författare, född 1970 i Helsingborg. Han är aktuell med boken ”Tankar för dagen: Manual för ett snällare liv.”

Bob Hansson har under flera år medverkat i radioprogrammet ”Tankar för dagen”, ett program som vill ge en stunds eftertanke. Läsare som har följt programmet i P1 kommer att känna igen sig i boken. Här finns nämligen morgonfunderingar från de senaste tio åren, men även några nyskrivna texter som inte har hörts på radio, samt några övningar.

Syftet med övningarna tycks bland annat vara att bryta vanans makt och att ”tvinga ut oss ur boxen”. En övning som föreslås är att man ska uppsöka ett bibliotek med kläderna ut och in, samtidigt som man iakttar omgivningens reaktioner…Tja, vi får väl se om det dyker upp någon på bibblan med avigsidan ut?!

Boken behöver knappast läsas från pärm till pärm. Det är fullt tillräckligt att läsa några texter i taget. Frågan är dock om inte funderingarna gör sig allra bäst upplästa på radio? Det blir nämligen inte detsamma att läsa Hanssons texter.

Teman som tas upp är könsroller, jämställdhet, självkänsla, utbrändhet i dagens prestationssamhälle, religion och politik. Även om ämnena är intressanta ter sig funderingarna ytliga. Huvudtesen, att framgång på jobbet och i livet, uppnås genom att vi är snälla och generösa mot våra medmänniskor, är svår att invända mot. Som helhet uppfattar jag texterna som lättsmälta och tyvärr lite triviala…