Jag har precis avslutat läsningen av två ganska olika romaner, som dock bägge fokuserar på kvinnors utsatthet.
Karin Alfredsson belyser i ”Den sjätte gudinnan” kvinnors situation i dagens Indien. Boken är den fjärde fristående romanen om den svenska läkaren och biståndsarbetaren Ellen Elg. På ett FN-uppdrag i Indien träffar Ellen olika kvinnor vars öden hon starkt berörs av. Fattiga, misshandlade, våldtagna, försöker kvinnorna att överleva. Amrita, som har blivit allvarligt brännskadad efter att hennes man kastat ett spritkök på henne, försöker på egen hand att skipa rättvisa. Samhället har ingen hjälp att ge henne. Boken är insiktsfull, lärorik och mycket spännande!
Josefine Sundströms roman ”Vinteräpplen” med självbiografisk bakgrund är minst lika spännande. Även här handlar det om kvinnor som utnyttjats och som kränkts av män. Vi möter Tova, som är på väg att lämna sin man efter år av misshandel och hotelser inom äktenskapet och vi lär känna Tovas mamma Mari, som inte heller har haft det så lätt. Ska Tova lyckas att bryta upp, eller måste kvinnorna i kommande generationer också plågas av sina män?
